Omtanke, öppenhet, förtroende och gemenskap
Något jag lagt märke till och som jag finner överraskande är att om det finns omtanke, att man verkligen gillar meddansaren, att paret kanske är kära i varandra eller vill något med den andra. Så blir dansen ofta fantastisk. Som om tryggheten gör att vi dansar så fint tillsammans. Det verkar faktiskt som om kärleken till medmänniskan skapar en jättefin tango, utan att man behöver gå kurs. Att i omtanken och den varma omfamningen känner sig dansarna så trygga att de utvecklas jättesnabbt, vågar prova saker, känner förtroende, blir mer avslappnade och varma i sig själva.
Om ni då tänker på motsatsen så förstår ni kanske var resonemanget leder. Skapar man en hård stämning på dansgolven där alla är skiträdda för att göra fel, att allt måste göras rätt, så där som de malliga dansare som kommer in på dansgolvet och som inte dansar med alla gör, då faller allt samman och blir skit.
Så jag rekommenderar verkligen alla att försöka slappna av, vara nöjda med hur ni dansar, acceptera den andra precis som den dansar och tänk att ju mer ni accepterar, förlåter och omfamnar ju finare blir dansen och ju snabbare lär ni den, utan att kursa. Vi behöver känna oss omtyckta för att kunna växa.
Det är så konstigt att ändra sin dans så att den inkluderar, omfamnar, accepterar och förlåter. Och upptäcka att allt vad jag önskar av tangon nu uppstår hos alla. Att det är en så underbar känsla att se andra lyckliga, glada, tacksamma, vänliga, sitt bästa mänskliga jag. Ni borde prova. Det är svårt, men det går.
Och du, det spelar ingen roll om det är en hon, han eller hen. Det spelar ingen roll om man för, följer eller dansar som Ett. Det fungerar i alla omfamningar.
Du nämner att ”sudda” ut gränserna man/ kvinna följare/ förare
Men alla kan inte lära sig båda rollerna- glad om man klarar en !
En nyfiken fråga: lever du som du lär/ tänker? Vågar ta risken att bjuda upp någon nykomling på milongor? Eller kör du oxå på säkerhet och trygghet i valet inför ny tanda/ dans?
Som nykomling el återvändare till Tangon är det svårt att känna sig ” trygg” i sitt danssätt jag kämpar med att försöka komma ut på ”dans-golvet’ både på praktikan och på milongor. Faktiskt frustrerande och tungt inte särskilt positivt….
Den där övningen som kan ge mer stärkande känsla låter sig dröjas pga detta.
Det blir ett moment 22
Jag saknar en arrangör som verbalt inför en Öppning ger lite skjuts i att välkomna alla med att stödja de nya/ ovana att komma ut på ”dansgolvet ”
Prima Vera hade roliga gröna lappar som tyvärr inte introducerades av någon verbalt – Det hade kanske satt lite mer atmosfär av att skapa nya välkomnande dans- möten
Tack för ditt svar!
Härligt att du uppnått en mer avslappnat förhållningssätt till Tangon!
Hur gjorde du när du dansade på tumanhand hand? Fast partner el hyrde privat lärare?
Jag skall absolut besöka de platser du nämner… gick förut på lektion hos Sara o Joel känner till deras ställe men inte de andra.
Jag dansar gärna med dig om vi är samma plats
Tack !
Mvh Pia