Michel

Att klicka gillar är negativt, bättre skriva något eget. Du har tagit ställning. Jag vill bemöta dig. Och jag har mycket att säga om Queer. Jag har verkligen inget emot dig. Har inte upplevt dig som förarglig på något sätt, men som sagt du klickade gilla och jag vill gärna göra mig mer bekant med dig. Och kanske hör Malin Backström till dom som går ut och dansar och skiktar dansgolvet, när Malin Backström favoriserar vissa och dissar andra. Du behöver inte känna dig rädd på något sätt.

Jag har en vidrig upplevelse på Milonga Alegria. Jag försöker adressera den på det sättet jag har förmåga. Alla som ställer sig oförstående till vad jag upplevde ser jag som mobbare och del av denna kränkning. Jag vill bestrida och göra den upplevelsen till något positivt även om jag ser ut att vingla hit och dit, vara hotfull och djävlig, men det är inte det bakomstående syftet. Jag är sårad, och jag vill råda bot på eländet, eller åtminstone förstå vad det är vi håller på med. Och jag säger med all tydlig skärpa: jag är själv del av detta. Jag är en mobbare, en skiktare, en usel dansare på det sättet men jag har gått till bönestocken och bett om ursäkt, Jag förstår att jag har syndat.

Kan man inte själv skriva något, så får väl jag gissa vad det är de försöker säga genom att skriva om dom på hemsidan. Enkelt, eller hur!

Har faktiskt funderingar på att skriva om alla, precis som jag gjort om pistor, arrangörer och tangolärare. Kan vara kul och lärorikt. Lite som vem är vem i tangon, och det skulle kunna göra det lättare att snabbt hitta in i tangon, till vem som skulle kunna passa en att dansa med på tu man hand, eller i en liten grupp, på vilken pista, med vilken arrangör, vad den står för. Coolt! Men mycket jobb.

Jag gillar tanken på att fler dansar ensamma, med sig själv hemma, för att det är busbra för hitta balans och sig själv i tangon, på tu man hand om man verkligen gillar någon och vill vara med den, och så mindre grupper av dansare som man bara vill dansa med och så slutligen den allmänna dansen för alla, där alla dansar med alla, och där alla behandlar varandra värdigt och vänligt.

Queer intresserar mig eftersom den också skiktar det publika dansgolvet. Jag upplever det negativt. Queerdansarna borde också dansa med alla när de går ut på en publik och allmän tillställning.

Jättefint att Malin Backström arrangerar dans för queer. Det är ju strålande och då vet dansarna vad ni står för att kan gå dit och ha roligt.

Jag må vara en buffel och bufflig men i botten finns något varmt och omtänksamt. Jag blev vansinnigt sårad på Milonga Alegria, den smärtan är vad som nu driver mig att få till ett allmänt och vänligt dansgolv utan att skikta, uttrycka sitt gillande eller ogillande.

Arrangören har en viktig roll att vara tydlig med vad den står för. Är den det blir färre sårade och fler kan stanna hemma och göra något annat de tycker är roligt snarare än att gå ut på tango och bli kränkta.

Jag tror att alla fattar det här, men det är så svårt att få till en dans på tu man hand, eller bjuda in några tangodansare som jag gillar till en informell dans hemma. Så alla går ut och gör det på den allmänna dansbanan och de fattar inte riktigt vad de gör. De förstår inte att det skadar och vissa blir lidande, mår dåligt, blir ledsna, arga och kommer aldrig tillbaka. Det suger verkligen och gör så ont i mig.

Jag förstår att det sitter kanske hundratals tangolovers i sina hem och vill verkligen gå ut och dansa men de vågar inte, för att dessa arma människor som skiktar dansgolven har missförstått hela grejen med den publika dansen för alla. Nu blir jag ledsen.

Jag har också förstått att det finns åtminstone tiotals om inte flera hundra dansare som gömmer sig på kurserna som inte vågar komma ut på praktikor och milongor. Underbara människor, känsliga, levande, jättefina människor.

Och så har vi slutligen förmodligen tusentals människor, kanske tiotusentals människor som bara önskar att de kunde dansa tango, om det inte vore för det där med hårdheten, att det är så svårt och kanske också ryktet att det skulle vara erotiskt eller innehålla mer sex eller tafsande än vad det gör någon annanstans.

Allt det här behöver fixas till, renas, öppnas upp. Var och en måste inse vad de håller på med, att de är som bromsklossar, att de förstör, de kränker, men de likt förövarna i metoo inser inte detta förrän någon säger ifrån. Någon lyckas väcka uppmärksamheten.

Kanske är det du, som nu förhoppningsvis förstår vad jag säger, att det är just du, som förstör, som har möjlighet att tänka om och göra det möjligt för tusentals nya tangodansare att beträda pistorna och göra den underbarare och mer levande än någonsin.

Och Malin Backström, vi kan vara först, vi kan vara det där Nordliga hjärtat som börjar slå hårt och varmt. Dra folk från hela världen, vara impulsen för hela världen.

Vara den som slår larm om ett nytt slags metoo, men denna gång inte för att hänga någon utan för att släppa in alla underbara människor som bara står och väntar, längtar och önskar att få vara med. För nu har gärningsmännen sluta kränka dansarna på golven, gett sig iväg, eller bett om ursäkt och gjort sig själv varma levande och omfamnande.

Vem, ja vem är det som gör så att sättet att dansa på eller snarare nivån är så hög att man måste gå en hel termin eller flera terminer för att våga dansa. Är det någon som inser hur fult det är, hur dumt och stoppande det är för flera dansare att beträda pistorna. Om vi lät nivån vara lägre så skulle fler komma. Dom skulle snubbla, dansa i otakt och allt möjligt, men det skulle vara kul, och det skulle vara härligt, och skojigt och levande och underbart på alla sätt.

Alla som vill dansa på så höga nivåer och skikta dansgolven på det sättet kan väl också starta sina egna arrangemang, Sätt nivå 3 eller fyra på dom och dansa med varandra. Låt bli de allmänna golven, gå inte dit och kräv eller svassa med era tjusiga steg, och låta bli att dansa med alla eller de som inte dansar som er. Det är så jävla kränkande. Fattar ni vad ni gör? Arma människor! Så kränkande, kärlekslöst, elakt. Ni förstår verkligen inte vad ni gör.

Förstår ni vad ni gör när ni bjuder in proffsdansare till golv där alla dansar, där ni sedan bara dansar med varandra och inte alla. Skapa era egna proffsgolv och arrangemang, säg vilka dansare ni vill ha där och låt bli de allmänna golven. Svassa inte in där och säg att man inte duger om man inte dansar som er, men att man kan gå era kurser för att lära sig kurstango, fusktango. Berätta istället hur många timmar ni lagt ner för att dansa som ni gör! Tusentals timmar. Att även om dom går på era kurser kommer de aldrig att dansa som ni, få kanske gör, men då lägger dom ner sitt liv i det. Det gör inte den vanliga dansaren. Lägg av med allt ljug och alla illusioner.

Fy fan, säger jag. Det är som ett pyramidspel. På toppen är det några kurslärare som svassar är balla och försöker tjäna pengar på att alla nedanför skall komma upp på toppen. Förnedrande! Tangodödande! Delar av Tango Norte i ett nötskal.